Ja, till antalet är det så, men man måste också fråga sig vad som har mest inverkan på verksamheten. I det här blogginlägget ska vi diskutera hur man kan vikta en beräkning för att dess resultatet ska följa det som är viktigt för verksamheten.
Är fem myror fler än fyra elefanter? På vilka sätt kan vi jämföra myror och elefanter?
| Beräkning | 5 st myror | 4 st elefanter | 5 myror > 4 elefanter? |
| Antal djur | 5 | 4 | Ja |
| Vikt | 5*0,000005 = 0,000025 kg | 4*6000 = 24000 kg | Nej |
| Volym | 5*0,005*0,001*0,001 = 0,0000025 m3 | 4*3,5*4*2 = 112 m3 | Nej |
| Antal ben | 5*6 = 30 | 4*4 = 16 | Ja |
Som vi ser finns det många olika sätt att jämföra myror med elefanter. På motsvarande sätt finns många sätt att se t.ex. på artiklar – antal, volym, vikt, pris mm. När vi vill jämföra mängder med djur eller artiklar blir det därför viktigt att fundera på hur jämförelsen ska göras.
Säg att vi nyligen haft en transport med 5 st myror och 4 st elefanter från en utländsk leverantör till vårt zoo. För transporten har vi fått en faktura om 20 000 kr och vi vill nu fördela kostnaden på de inblandade djuren för vår omkostnadsanalys. Hur ska vi tilldela de olika djuren en andel av kostnaden?
När man ska fördela något över två kategorier multiplicerar man det totala värdet med andelen för respektive kategori. Andelen för första kategorin + andelen för den andra kategorin ska alltid bli 100%.
Kategori 1: K1/(K1+K2) * Värde
Kategori 2: K2/(K1+K2) * Värde
Vi skulle kunna titta på hur många djur som var med på transporten: 4+5 st och sedan fördela kostnaden per djur:
Myror: 5/9 * 20 000kr = 11 111,11 kr
Elefanter: 4/9 * 20 000kr = 8 888,89 kr
Speglar den här fördelningen en rättvis fördelning av kostnaden? Troligen inte. Om vi skulle be transportföretaget att transportera 5 st myror ensamma imorgon skulle kostnaden troligen vara mycket lägre. Det är inte antalet djur som driver kostnaden för transporten.
Vi skulle också kunna överväga att fördela transportkostnaden med djurens totala volym,
Myror: 0,0000025/(0,0000025+112) * 20 000 = 0,000446 kr
Elefanter: 112/(0,0000025+112) * 20 000 = 19 999.99 kr
Resultatet blev att elefanterna tilldelas nästan all kostnad. Rätt eller fel.
Ofta finns det ingen sanning om vad som är rätt sätt att mäta utan det handlar om ett aktivt val för kravställaren. Undantaget är om det finns en tydlig prislista som styr – t.ex. priset för transporten är satt på volym.
Exempel frakt på ingående artiklar
Ett vanligt förekommande exempel liknar det ovan med myror och elefanter. Vi har transportkostnader som vi vill fördela på ingående artiklar för att kunna bedöma olika artiklars omkostnader. En pall har transporterats till en total kostnad om 500 kr. På pallen finns tre artiklar vars sammanlagda volym ser ut enligt nedan:
Artikel A: 0,2 m3
Artikel B: 0,5 m3
Artikel C: 0,4 m3
Om vi nu vill fördela kostnaden om 500kr kan vi välja att göra det genom att vikta kostnaden med volym:
3 st Artikel A: 0,2/(0,2+0,5+0,4) * 500 kr = 91 kr
Per artikel: 91 kr / 3 st = 30,30 kr
5 st Artikel B: 0,5/(0,2+0,5+0,4) * 500 kr = 182 kr
Per artikel: 182 kr / 5 st = 36,36 kr
2 st Artikel C: 0,4/(0,2+0,5+0,4) * 500 kr = 227 kr
Per artikel: 227 kr / 2 st = 113,64 kr
Räknar vi baklänges ska vi åter få summan 500 kr: 91 + 182 + 227 = 500 kr
Vikta ledtid med värde
På inköpsavdelningen mäter vi hur lång ledtid artiklar har från våra leverantörer. Vi vill följa detta över tid för att se om ledtiden minskar eller ökar. Hur ska vi räkna på detta? Vi kan börja med att räkna på ett vanligt snitt.
Artikel A: 10 dagar
Artikel B: 20 dagar
Artikel C: 20 dagar
Ett enkelt snitt ger oss (10+20+20)/3 = 50 / 3 = 16,67 dagar
Men är det här representativt för våra inköp? Kanske vill vi ta med i beräkningen hur många gånger vi beställer de olika artiklarna eller hur mycket värdet på artiklarna är. Vad man ska välja beror på verksamhetens natur och behov. En billig artikel kan vara nog så kritisk för en tillverkning. Samtidigt är det lätt att hålla billiga artiklar i lager då de inte binder mycket kapital.
Här väljer vi därför att vikta med värdet på artiklarna. En artikel med högt värde som har en lång ledtid binder eventuellt kapital en längre tid.
Artikel A: 10 dagar, Pris 50kr
Artikel B: 20 dagar, Pris 2 kr
Artikel C: 20 dagar, Pris 5 kr
En ny beräkning ger oss då att det med belopp viktade snittledtiden blir:
( (50 kr * 10 ) + (2 kr * 20 ) + (5 kr * 20) ) / (10 + 20 + 20) =
( 500 + 40 +100 ) / 50 = 12,8 dagar
Vi kommer närmre Artikel A’s 10 dagar eftersom priset för Artikel A är mycket högre än B och C. Artikel A har en högre vikt när vi jämför ledtiden.
